Frivilligorganisationerna gillar klimatpolitik

Svante Axelsson, sektledare på Naturskyddsföreningen, har dragit ihop ett gäng representanter från svenska frivilligorganisationer till en debattartikel i dagens Svenska Dagbladet. Orsaken är naturligtvis Köpenhamnsmötet och de vill ha ett kraftfullt klimatavtal. Inget konstigt i det eftersom klimatpolitiken sprider miljarder och åter miljarder till allehanda organisationer, datormodellerande forskare och olönsamma energiprojekt som nämner klimatpåverkan i sina ansökningar om anslag och bidrag.

I artikeln refererar man till en rapport från Röda Korset som säger att vi redan nästa år kommer ha 50 miljoner klimatflyktingar. 50 miljoner! Rapporten, som är över 200 sidor lång, beskriver allehanda naturkatastrofer (som drabbat jorden i hundratals miljoner år). Att nu skuldbelägga människan för naturkatastrofer är både orimligt, ologiskt och desperat. Att det heller inte finns några som helst bevis för detta gör inte saken bättre. Den vanliga floskeln som vi alltid får läsa: "forskarna är eniga, experter menar och allting pekar på människan" hör hemma i papperskorgen. När det gäller alla påståenden om extrema klimatförändringar så finns det aldrig några empiriska bevis för människans skuld, bara uttalanden.

Problemet med Svantes och hans vapendragares tänkande är att de ser allting från fel håll. De tänker baklänges:

"Vi påminns ständigt om vikten av att världen kan enas om ett ambitiöst och rättvist klimatavtal i Köpenhamn om drygt en månad. Utmaningen är dubbel: avtalet måste innebära att utsläppen av växthusgaser snabbt börjar minska, samtidigt som miljarder människor måste ges en möjlighet att lämna fattigdomen och få bättre tillgång till mat, bostäder och energi."

Detta innebär i verkligheten att rika länder återgår till ett förindustriellt samhälle och den djupaste av fattigdom. De fattiga länderna, som är i desperat behov av billig (FOSSIL) energi, döms till döden direkt. När fokuset ligger på att minska utsläppen av koldioxid, som gör att det överhuvudtaget finns liv på den här planeten, och inte på verkliga problem så blir konsekvenserna ödesdigra. Nyckeln till minskad fattigdom, mat och bostäder är tillgång till energi. Om människor förvägras tillgång till energi så förvägras de också ett ökat välstånd.

Det enda dessa skribenter vill är att det ska klimatanpassas hit och dit i fattiga länder. En idé som är så verklighetsfrånvänd att man baxnar. Det dör miljoner och åter miljoner människor av Aids, orent vatten, malaria, tuberkolos och tusentals andra hemskheter. Är det då rätt idé att driva ner hela världen i fattigdom i någon slags utopisk tro att vi kan kontrollera temperaturen på en hel planet?

Tänk er att Svante och gänget begav sig ner till en fattig by i Afrika och fick känna hur det är att leva utan elektricitet, utan värme, utan rinnande vatten, utan mat, utan kylskåp, utan mediciner och utan hygieniska toaletter. Om de i samtal med byborna bad dem ranka problemen i deras vardag på en lista och sedan placera in koldioxid och klimat så skulle dessa två faktorer inte ens hamna på listan. Dom kämpar för sina liv och om vi låter Naturskyddsföreningen och andras omsorg om klimatet fortsätta så kan jag lova er att de får fortsätta kämpa för sina liv under en mycket lång tid framöver.

Det inbillade klimathotet måste vara det största bedrägeriet i mänsklighetens historia. Aldrig har så mycket människor engagerat sig i något som ingen kan göra något åt. Köpenhamnsmötet skulle lika gärna kunna handla om vilken temperatur vi vill ha på solen och vilka åtgärder alla länder måste vidta för att sänka solens temperatur. Varenda människa skulle naturligtvis skratta åt en sådan vansinnig idé men om de tänker några sekunder till så är det precis lika vansinnigt att tro att människan kan kontrollera klimatet.